Hm..
Jag är inte alltid så stark som jag utger mig för att vara, jag är inte heller alltid så där spralligt glad som alla tror, jag har inte ett perfekt liv, jag är inte så jävla nöjd med mig själv.
Jag har en jobbig historia, där många saker spelar in till varför jag ibland bryter ihop totalt och beter mig som en idiot men i det stora handlar det om mig själv.
Jag har gjort saker jag ångrar, saker jag förvisso lärt mig av men när man säger att man lär sig av ett misstag så är det en lögn, man kommer säkert tabba sig på samma sätt ett antal gånger till.
Jag är verkligen så trött på hela mitt liv, trots att jag har så bra saker runtomkring mig, bra människor så är det något som inte står rätt till inom mig, något jag borde fixa men som jag inte vet.
Komplex, svagheter, känslor som inte min mamma eller närmsta vänner förstår. Det säger jag inte för att verka speciell and so on utan mer för att jag förstår inte ens själv hur det ligger till.
Jag är trött på att vara tonåring, jag är trött på Sverige, hur människor fungerar här, hur jag själv är här. Jag sätter på någon form av attityd när jag är i Stockholm, absolut inte kaxig men det här självsäkra, glada, fixade tjejen om ni förstår vad jag menar. Man vill på något sätt börja om, på ett ställe där ingen känner till hur du var förut, misstag du gjort. Något ställe man kan vara exakt den man är, då människor kanske inte gillar en men dom åtminstone ser exakt hur man är redan från början.
Med tanke på hur osammanhängande mina texter är kan man tro att jag går på några grövre droger, jag vet haha. Jag vill bara skriva ut, att det alltid finns något bakom det man visar.
När jag träffar nya människor är jag alltid den bästa jag kan vara, även om jag har en dålig dag och kanske behandlat mina närmsta vänner som skit. Jag vet inte, jag är i en enorm svacka av livet då allting är lite fram å tillbaka. Kan må så extremt bra i stunder, helt plötsligt kan det vända och jag vill bara stänga in mig och inte prata med någon.
Önskar bara ibland att jag kunde lita på folk mer, öppna mig mer om saker som jag iallafall just nu inte känner att jag kan säga till någon, någon som vet vad jag snackar för goja?
Jag har en jobbig historia, där många saker spelar in till varför jag ibland bryter ihop totalt och beter mig som en idiot men i det stora handlar det om mig själv.
Jag har gjort saker jag ångrar, saker jag förvisso lärt mig av men när man säger att man lär sig av ett misstag så är det en lögn, man kommer säkert tabba sig på samma sätt ett antal gånger till.
Jag är verkligen så trött på hela mitt liv, trots att jag har så bra saker runtomkring mig, bra människor så är det något som inte står rätt till inom mig, något jag borde fixa men som jag inte vet.
Komplex, svagheter, känslor som inte min mamma eller närmsta vänner förstår. Det säger jag inte för att verka speciell and so on utan mer för att jag förstår inte ens själv hur det ligger till.
Jag är trött på att vara tonåring, jag är trött på Sverige, hur människor fungerar här, hur jag själv är här. Jag sätter på någon form av attityd när jag är i Stockholm, absolut inte kaxig men det här självsäkra, glada, fixade tjejen om ni förstår vad jag menar. Man vill på något sätt börja om, på ett ställe där ingen känner till hur du var förut, misstag du gjort. Något ställe man kan vara exakt den man är, då människor kanske inte gillar en men dom åtminstone ser exakt hur man är redan från början.
Med tanke på hur osammanhängande mina texter är kan man tro att jag går på några grövre droger, jag vet haha. Jag vill bara skriva ut, att det alltid finns något bakom det man visar.
När jag träffar nya människor är jag alltid den bästa jag kan vara, även om jag har en dålig dag och kanske behandlat mina närmsta vänner som skit. Jag vet inte, jag är i en enorm svacka av livet då allting är lite fram å tillbaka. Kan må så extremt bra i stunder, helt plötsligt kan det vända och jag vill bara stänga in mig och inte prata med någon.
Önskar bara ibland att jag kunde lita på folk mer, öppna mig mer om saker som jag iallafall just nu inte känner att jag kan säga till någon, någon som vet vad jag snackar för goja?
Kommentarer
Trackback
